regel nr 1: skyll alltid på någon annan.
när jag var liten vågade jag inte sitta på toalettringar, inte ens hos mina kompisar, för jag trodde att jag skulle få aids. men sen en gång så gjorde tove & anna så att jag blev jättefull & så skulle jag ropa hejdå till dem & så snubblade jag & slog huvudet i staketet utanför pappa & då förlorade jag majoriteten av mina hjärnafkler (försök skriva hjärnceller på en nokia 3310) & sen dess har min intelligens aldrig riktigt återhämtat sej.
-hej & välkommen, jag heter.. fast vi har ju träffats för inte så länge sen.
-jajemen. det är kul att spendera sin lediga tid här. jag har funderat, & jag tycker faktiskt att ni borde ha en VIPkö för stammisar.
-eh, hah.. några frågor? eller du vet väl hur det går till vid det här laget?
jag vet precis hur det går till. som tur är ska jag få visa dem snart igen. det känns alltid lika bra när man inser att man är bra på något. nästan alltid.
verkligheten försöker hinna ikapp mej. de senaste fyra dagarna har varit sprängfyllda med små & mindre små bestraffningar för saker jag åstadkommit i mina dagar. låt mej vara! vi är faktiskt.. ganska många om det här.
jag bettar allt jag har på att det beror på att jag stiftade med en bibel under sängen för inte så länge sen. jag vägrade så länge den låg på nattduksbordet, men det kanske inte var så mycket bättre att ligga på den. jag har aldrig varit en av gud's favoriter, & han lär väl vara ännu argare nu. men han kan vara lugn, för jag tänkte ta en pause. playtime is over.
jag saknar att boxas. jättemycket.
-hej & välkommen, jag heter.. fast vi har ju träffats för inte så länge sen.
-jajemen. det är kul att spendera sin lediga tid här. jag har funderat, & jag tycker faktiskt att ni borde ha en VIPkö för stammisar.
-eh, hah.. några frågor? eller du vet väl hur det går till vid det här laget?
jag vet precis hur det går till. som tur är ska jag få visa dem snart igen. det känns alltid lika bra när man inser att man är bra på något. nästan alltid.
verkligheten försöker hinna ikapp mej. de senaste fyra dagarna har varit sprängfyllda med små & mindre små bestraffningar för saker jag åstadkommit i mina dagar. låt mej vara! vi är faktiskt.. ganska många om det här.
jag bettar allt jag har på att det beror på att jag stiftade med en bibel under sängen för inte så länge sen. jag vägrade så länge den låg på nattduksbordet, men det kanske inte var så mycket bättre att ligga på den. jag har aldrig varit en av gud's favoriter, & han lär väl vara ännu argare nu. men han kan vara lugn, för jag tänkte ta en pause. playtime is over.
jag saknar att boxas. jättemycket.
Kommentarer
Trackback