ett rovdjurs bekännelser

har ganska nyligen kommit fram till att jag är en förbannat avundsjuk tjej.

några exempel bara.. jag är avundsjuk på folk som kan hålla sina vita sneakers vita. på tjejer som lyckas få nagellacket att sitta fint i flera dagar. på peeps som har lätt för att bli kära. på människor som aldrig får fix idéer på fyllan utan bara blir glada & rultiga. på brudar som ser ut som om de föddes utan bad hair day-genen. ännu mer på brudar som ser okomplicerade & lättsamma & beskedliga & tama ut.

eller? jag är nog inte så avundsjuk egentligen. det är ett litet helvete att vara mej ibland, & det är nog ett ganska stort helvete att vara i min närhet då & då. men det händer åtminstone nånting. fan, jag är nog a teeny bit underbar när det kommer till kritan.


strukturerat inlägg. mycket strukturerat.

..var fan går man då säker?

till er som tror det; en krypskytt behöver inte nödvändigtvis vara ett stift. det kan lika gärna vara någon man gått ganska långt med, men sedan, i ett kort moment av nykterhet, insett att det inte var någon briljant idé. eller någon som oförskämt nog valt att vistas i samma boning som en när man utövat diverse syndiga aktiviteter. eller någon som man vet känner ett flertal glappkäftiga personer som man umgåtts nattetid med. eller, den värsta typen av krypskytt, nämligen någon som titulerar sej "flickvän" men som inte riktigt är medveten om hennes pojkväns syn på trohet. om vi adderar dessa människor så kanske ni förstår varför man kan känna sej lite osäker när man traskar runt i en såhär liten stad. att vifta med en vit flagga känns ju inte heller helt felfritt..

bror gick ut nian idag. gemytlig afton.. tills jag såg en viss kvinna traska nerför trappan. kände mej genast som synden själv & önskade att jag inte hade haft så höga klackar på mej.

& jag som har blivit så snäll.

nu har jag suttit här i en kvart & inte fått ner ett ord. jag hade nåt på tungan.. men det var troligen bara slem.

jag & mamma diskuterade min Mr Big häromdagen.
-är du kär i honom?
-nej.
-hur vet du det?
-jag mår ju bra. det gör inte ont, känns inte jobbigt alls.
det där lät så mycket klokare i mitt huvud än i luren.
-eh.. så då vet du att det inte är kärlek? för att du inte är olycklig?
-jamen, jag blir ju inte ens avundsjuk när han går hem med andra. fast..
..det kan ju i & för sej vara för att jag av egen erfarenhet vet att sex inte behöver betyda nånting alls, tänkte jag säga. men jag valde att censurera den meningen för mor.

who knows, jag kanske har gått & varit kär jättelänge utan att veta om det, för att jag har varit så upptagen med att tro att jag vill ha det jag inte kan få. låt oss hoppas att det inte är så.

även om jag måste erkänna att jag saknar honom väldigt mycket.

det är mycket möjligt att jag raderar det här inlägget inom snar framtid. & i så fall glömmer ni det ni läst fortare än ni hinner säga "hon är jävligt dålig på kärlek". deal?

läs: jag får abstinens, boxen ligger hemma & väntar.

undrar om jag tittar lite för mycket på sex & the city.. men det är ju så bra. allt som tjejer behöver veta kan de lära sej genom att köpa en skokartong.

det är ju för bedrövligt att ingen gav mej the shoe box tidigare. (det forna utseendet på den där meningen var som följer: "det är ju för bedrövligt att jag inte hittade the shoe box tidigare." men det lät ju som om ansvaret låg i mina händer. (!)) då hade jag inte behövt göra alla dessa misstag, skapa alla dessa skandaler, levt rövare som den värsta bastardette..

eller? har jag nånsin lyckats lära av nån annans misstag? nej. av mina egna? nej. jag tror att min omedvetna lösning på alla problem är att skapa ett värre nästa gång, då verkar ju inte det tidigare så fatalt längre.

smaaart.

det är något speciellt med nyktra lördagsmornar. man behöver för det första inte vara orolig för att öppna ögonen. det är praktsikte. (hur i helvete får man till praktsikte när amn ska skriva praktiskt? snygg felstavning. den får stå kvar). man är inte brutalt jättefyllehungrig så att man tömmer kyl & skafferi innan man egentligen ens är nykter nog att stava till frukost. det är väldigt bra, inte minst för ekonomins skull. man behöver inte rota igenom handväskan för att ta reda på 1. hur många värdesaker man gett bort under nu-är-jag-för-full-för-att-ta-hand-om-det-här-stadiet & 2. hur många souvenirer man råkat fått med sej hem. (dessa kan i & för sej landa på andra ställen än i väskan, som t.ex. förra helgen då någon stal den kopiöst fula plastblomman i 42 färger från mitt trapphus & placerade den på min micro. mycket märkligt gjort). man slipper lucköppningen , vilken förvisso oftast är så förbannat rolig att man vill stifta sej själv varje gång, men den innehåller alltid ett par.. onödiga scener.

men framför allt så kan man träna en nykter lördagsmorgon. har styrketränat & gått på spin idag. det känns grymt. ska dejta paddan & sen ska jag grilla med la famille inklusive maya. sen blir det antingen fotboll med turken & toad eller grillfest för att fira fredrik's & tobbe's hemkomst. grym dag. & se på fan, nu gick solen i moln för första gången på en vecka. då kan ju till & med jag gå ut.

toad 1 till toad 2: "oh no. jag använda just ordet slappfitta inför mina chefer."
toad 2 till toad 1: "låter som om jag har lärt dej någonting iallafall. jag är så stolt."

lägg märke till hur toad 2 tar på sej ansvaret för toad 1's handling. snacka om att trotsa grundprinciperna i vår ideologi. rule number one: skyll alltid på någon annan. rule number two: skyll ALLTID på någon annan.

i fredags tänkte jag verkligen dricka lagom. eftersom det är tanken som räknas så tyckte jag att jag präktat runt nog när jag kom till skaterampen & grillfest vid parkskolan. tanken med att uppsöka ferren var egentligen att träffa maya & självklart gärna kika lite på fylleskejtin. men nån elak pojke nämnde att han inte trodde på att jag vågar dropa, så vad hade jag för val? jag hade skinny jeans & ballerina, & hade inte stått på en skate sen stan brann. typ. skulle jag kasta mej utför kanten i den största ramp jag hittills lekt i & hoppas på att överleva, eller skulle jag tömma vintetran, kasta mej utför kanten i den största ramp jag hittills lekt i & hoppas på att överleva? dum fråga. & det var den elake pojkens fel. maya's "det gör inget att du blir skitig, du får ju ändå inte ligga" lät dessutom gudomligt klokt, så jag skejtade som aldrig förr.

-så du får inte ---, --- eller ---? låter som om samhället äntligen kommit på ett sätt att gör gatorna säkrare.
det var en karl i sällskapet som var arg på mej. han sa, hör & häpna, att nästa gång han drabbas av influensa ska han slicka på ett äpple & tvinga mej att äta det. han gav mej onda blickar, snackade lite skit inför alla som var där & sysslade med diverse annan välförtjänt förnedring, men sen föreslog han plötsligt att vi skulle stifta trots omständigheterna.
-kom igen, vi är skejtare! vi lever på kanten.

-eftersom du enligt svenska lag inte får stifta ikväll så är det bäst att vi sätter på dej den här målvaktshandsken.
vilken bra idé. med jordfläckar på jeansen, en frisyr som såg lagbruten ut (lagbruten? straffstiftad?) & en enorm målvaktshandske på vänstra handen skaffade vi skjuts till marité. när vi var utanför såg jag en kille därinne som fick mej att vilja gå hem igen. han lyckas nämligen få mej att framstå som den mest tragiska människa jag nånsin träffat (obs! han får mej att framstå, inte jag). sen tyckte jag att det verkade som en dålig idé eftersom han alltid är ute & att alltid gå hem när han är det lät som en trist framtid. senare gick jag till & med fram & hejade, för ska vi sluta heja på varandra så vill jag inte vara med nåt mer. det finns antagligen andra versioner av den här historien men det är min blogg, så jag bestämmer. hans kompis sa åt mej att sätta mej & eftersom de var både roliga & hade sjukt mycket champagne så.. äh, ni fattar. sen kom det tjejer dit & jag ville sitta kvar för det kändes som om jag behövde det för att inse ting & saker, men det kändes såklart dumt eftersom de knappast ville ha mej där. tänkte resa mej men platsen vimlade av krypskyttar, utan överdrift var de överallt, & nånstans mellan "jag sitter kvar bara tills herr stolpskott där borta har gått" & "nu har de visst stängt & jag sitter fortfarande kvar" slutade jag minnas. jag minns nån sorts punktlista som rabblades upp, med egenskaper som jag inte tillhörde mej, & så minns jag att jag frågade vad som hände..

why, god? why?! fast det vet jag ju. för att jag hellre tar ett konkret "dra åt helvete, jag vill inte ha dej" än att hålla på att läsa mellan raderna. det står så smått, & jag ser så dåligt. svaret var ju inte riktigt vad som stod högst på min önskelista. han blev tydligen rädd när han började känna nåt.
får väl faktiskt ta & vara glad att han gjorde sej av med mej. för det där är vad jag kallar skitsnack, & det tycker jag inte särskilt mycket om.

blev glad när jag insåg var jag vaknade. sällskapets mor var också glad åt min högläsning ur östersundsposten som jag så hövligt delat med mej av medan jag åt frukost med henne runt sjusnåret. tyvärr minns jag det inte alls. men bilder & filmer från hemfärden i fredags natt tyder på att jag var galet glad, & som vanligt roade jag mej själv ganska rejält när lucköppning startade. det man inte vill minnas har ändå inte hänt. kinda.
bevisligen kan ingen mängd alkohol ta död på min humor: hade läst aftonbladet innan jag somnade, eller efter frukosten med frun i huset. i vilket fall som helst så hade jag hittat en läsvärd artikel som låg uppe på skärmen,  om en man i japan som konstaterat att hans mat försvann utan att han åt den. först efter att han installerat övervakningskameror upptäckte han att han hade en liten kvinna boendes i garderoben. måste erkänna att där hittade jag nån som till & med bräckt mej, för inte ens jag skulle nog nånsin komma på idén att smuggla in mej själv i en okänd mans garderob.

i lördags tänkte jag bli full. jag lyckades, men det orkar jag inte berätta om nu.
har dock ett hett tips att dela med mej av: om du vill bli av med en kille som inte förstår "jag vill inte ha med dej att göra", vilket språk du än använder eller vilka svordomar du än pyntar med, så gäller det att hitta akilleshälen. t.ex. så är det bara att säga "jag hatar katter" om du vet att karln har katt. antingen är jag briljant, eller så är killarna som raggar på mej värre än mandelspån.

måste få tillägga att jag skejtade i pumps i lördags. verkar kanske inte som den klokaste sysselsättning man kan tänka sej, men jag tycker om mina impulsiva aktioner. åtminstone vissa av dem.