ett rovdjurs bekännelser

det här är min sista arbetslösa dag. det är ju helg imorgon, så det räknas inte. börjar skolan på måndag, sen bär det iväg. känns lite som att framtiden börjar på måndag, faktiskt. nice as hell.

surfade runt lite & kollade brudklänningar imorse.. enbart för att sofi's mode hade en tävling där man kunde vinna blåsor från garamaj.se, & de var så fina att jag var tvungen att kolla kollektionen. det är alltså ingen som har friat. ringde tove, & vi pratade om hur roligt det var med skolbal & fina klänningar & sminket &.. alldeles alldeles underbart.

-jamen nu vet jag. eftersom jag slutat stifta, ska jag börja gifta mej istället!
eftersom bröllop är ungefär detsamma som att börja på friskis & svettis..? det lät bättre i mitt huvud. men det skulle ju lösa tristessen, & dessutom.. vem vill inte ha mängder av dagar som baldagen?

det är tydligen 26-28 grader i north CA. sjukt. jag fattar inte hur jag varje år lyckas glömma bort hur mycket jag hatar vintern. "det här är fan sista året. aldrig mer.." tänker jag VARJE FUCKIN VINTER! försökte gå på promenad med toad idag, men gud pissade issplitter i ansiktet på oss. stenhårt. jag gick hem & vägrade gå ut mer. ringde herr coach & sa att jag omöjligt kunde gå de 15 minutrarna till sporthallen. grym uppladdning för match imorgon. :)

östersund svartnade igår eftermiddag. i ungefär två timmar. strömavbrott i hela staden, det var riktigt spännande. eftersom solen går ner strax efter frukost var det verkligen becksvart, & gatorna fylldes med människor som frös stjärtarna av sej. kändes som att leva på 1400talet.

det knackade på dörren idag. en såndär kodknackning som de har i bamse för att inte vargen ska komma in. jag satt & pratade med tove i min knallgula patongt-shirt, trosor, glasögon & en spretig buddhaknut på huvudet.
-hallå? tuld? försvann du?!
-shh.. kan inte prata.. väste jag. det knackar.
-jaha. ska du inte öppna?
-neje..

två timmar senare skulle vi på promenad, men jag fick knappt upp dörren. den var blockerad av ett stort paket från gina tricot. det var alltså ingen ond krypskytt utanför dörren, det var brevbäraren. ibland tror jag att jag är släkt med min farmor.

vet inte hur jag lyckades, men alla kläderna var i rätt storlek. nu ska jag sluta gå på stan. jag ska köpa en dummie att slå på också, så behöver jag aldrig mer gå utanför dörren.

nu ska jag kolhydratladda lite inför imorgon.

lycka till, tuld. åh, tack!

mitt allt-eller-inget-tänkande kommer aldrig gå över. igår morse tänkte jag "attans (nej, dert gjorde jag såklart inte, men jag försöker lära mej att vakta min tunga), jag vill ha kläder men har inga pengar kvar". sen kom jag på att jag hade lite, & lite & inget är ju nästan samma sak, så jag passade på att barskrapa mitt konto.

somnade efter två inatt, vaknade kvart i sex & kunde inte somna om. trots att jag tränade två gånger igår & var på stan i hundra år. jag tror att jag är lite nervös, tänker väldigt mycket. det är en ju del på gång.

nu är frågan om jag ska försöka sova, eller sätta igång med allt jag måste göra idag. mindre än fyra timmars sömn.. det kommer bli en sjudundrandes effektiv dag. ingen träning iallafall, måste vila lite inför sista diplommatchen på lördag.

"man blir knäsvag. man får fjärilar i magen. man blir lycklig när det går som man vill & helt förstörd när det inte gör det. & man får ont i hela kroppen.."

en 14årig pojke har lyckats övertyga mej om att jag kan känna kärlek. jag boxas ju.

jag har en ny kompis som heter bobby danger. en riktig guldkille, han skänkte mej nämligen tre superior challenge-affischer så att jag nu kan studera vältränade män i speedos när jag ligger i sängen. musse är med. musse är min.

när jag blir pro fighter & skaffar ett artistnamn ska jag stjäla Stiftmeister. Stiftmeister II. mina motståndare kommer bli nervvrak. tur för dem att jag inte får tävla.

har gått & blivit boxningsdomare. domare är väl kanske det sista jag tänkte utbilda mej till. kanske världens mest hatade sysselsättning. men who gives a rat's ass, när det kommer till kritan? jag måste ju få utöva lite bitterhet över att jag aldrig kommer få matcha.

nu vill jag åka till thailand.

-om man är med fler än åtta så har man defo varit med någon som inte betyder så mycket. har det hänt så spelar det ju ingen roll längre. alltså är alla som varit med fler än åtta lika lösaktiga som oss, men de får inte ligga när de vill så de blir avundsjuka och kallar oss sluts.
-varför just åtta?
-för att det brukar vara gränsen för slamperi :)
-says who, hun?
-eh..alltså, gränsen går väl vid fem egentligen. men jag tänjer gärna..

ibland så tror jag verkligen att jag inte har nåt hjärta.

men så händer det nåt, t.ex. att min syster klämmer ut en unge. som i söndags kväll. även om jag inte ens hade hunnit se varelsen så älskade jag honom så mycket att jag skulle kunna göra allt för honom från det ögonblick han föddes.

det är en fantastisk känsla.

det är ganska trevligt att bli påmind om att jag har en väl fungerande blodpump också. förutom att orsaken till att jag skulle klassas som ett tvättäkta svin om jag råkat vara en man, alltså är totalt oklar.

att vara singel i den här stan är lite som att spela ms röj.

med tanke på östersund's klamydiasiffror, alltså.

deep.

vore det inte mycket roligare om solljus var rött istället för vitt?

mamma råkade vistas i sitt eget hus & därmed höra när jag lyssnade på ett radio city-spratt igår. en brud ringde upp en karl & låtsades vara ett (av de) charterragg han haft i turkiet ett par månader tidigare. frågade om han hade tänkt mycket på henne sen de träffades i alanya. sen nämnde hon även att hon var gravid & att hennes far såg fram emot att träffa barnets pappa. killen lät ganska rädd.

mamma: han måste ju vara skådespelare han med.
jag: haha, nej. det är han ju inte.
mamma: klart att han är! menar du att han skulle ha glömt bort att han var ihop med en tjej för fyra månader sen?
jag (lite för världsvant & avslappnat): vadå ihop. de hade väl bara legat.
mamma: men han visste ju inte ens vad hon hette! klart att de bara spelar allihopa.
jag: men..

ibland lyckas t.o.m. jag avgöra när det är dags att vara tyst. ett ord till, & min kära mor hade önskat att navelsträngen suttit betydligt hårdare runt min hals när jag ploppade ut.

två ångestdämpande förklaringar till att man ibland kan begå misstag:

1. allt smakar bättre efter ett par glas.

2. om man är riktigt sötsugen så tar man det man hittar i skafferiet, även om det kanske inte är ens favoritgodis.

så. nu känns det mycket bättre.


igår såg jag till att vara småfull hela dagen, för att våga vara i närheten av min mamma. jag hade nämligen en gnagande känsla av att hon inte var jättestolt över mej. känslan var inte svagare imorse, när jag kom instövlandes på bakgården vid tolvsnåret, med gammalt smink utsmetat i hela ansiktet, en halväten pizza i ena handen & pumpsen i den andra. jag tror att hennes finbesök från göteborg tycker att jag är intressant.

har ganska nyligen kommit fram till att jag är en förbannat avundsjuk tjej.

några exempel bara.. jag är avundsjuk på folk som kan hålla sina vita sneakers vita. på tjejer som lyckas få nagellacket att sitta fint i flera dagar. på peeps som har lätt för att bli kära. på människor som aldrig får fix idéer på fyllan utan bara blir glada & rultiga. på brudar som ser ut som om de föddes utan bad hair day-genen. ännu mer på brudar som ser okomplicerade & lättsamma & beskedliga & tama ut.

eller? jag är nog inte så avundsjuk egentligen. det är ett litet helvete att vara mej ibland, & det är nog ett ganska stort helvete att vara i min närhet då & då. men det händer åtminstone nånting. fan, jag är nog a teeny bit underbar när det kommer till kritan.


strukturerat inlägg. mycket strukturerat.

..var fan går man då säker?

till er som tror det; en krypskytt behöver inte nödvändigtvis vara ett stift. det kan lika gärna vara någon man gått ganska långt med, men sedan, i ett kort moment av nykterhet, insett att det inte var någon briljant idé. eller någon som oförskämt nog valt att vistas i samma boning som en när man utövat diverse syndiga aktiviteter. eller någon som man vet känner ett flertal glappkäftiga personer som man umgåtts nattetid med. eller, den värsta typen av krypskytt, nämligen någon som titulerar sej "flickvän" men som inte riktigt är medveten om hennes pojkväns syn på trohet. om vi adderar dessa människor så kanske ni förstår varför man kan känna sej lite osäker när man traskar runt i en såhär liten stad. att vifta med en vit flagga känns ju inte heller helt felfritt..

bror gick ut nian idag. gemytlig afton.. tills jag såg en viss kvinna traska nerför trappan. kände mej genast som synden själv & önskade att jag inte hade haft så höga klackar på mej.

& jag som har blivit så snäll.

nu har jag suttit här i en kvart & inte fått ner ett ord. jag hade nåt på tungan.. men det var troligen bara slem.

jag & mamma diskuterade min Mr Big häromdagen.
-är du kär i honom?
-nej.
-hur vet du det?
-jag mår ju bra. det gör inte ont, känns inte jobbigt alls.
det där lät så mycket klokare i mitt huvud än i luren.
-eh.. så då vet du att det inte är kärlek? för att du inte är olycklig?
-jamen, jag blir ju inte ens avundsjuk när han går hem med andra. fast..
..det kan ju i & för sej vara för att jag av egen erfarenhet vet att sex inte behöver betyda nånting alls, tänkte jag säga. men jag valde att censurera den meningen för mor.

who knows, jag kanske har gått & varit kär jättelänge utan att veta om det, för att jag har varit så upptagen med att tro att jag vill ha det jag inte kan få. låt oss hoppas att det inte är så.

även om jag måste erkänna att jag saknar honom väldigt mycket.

det är mycket möjligt att jag raderar det här inlägget inom snar framtid. & i så fall glömmer ni det ni läst fortare än ni hinner säga "hon är jävligt dålig på kärlek". deal?

läs: jag får abstinens, boxen ligger hemma & väntar.

undrar om jag tittar lite för mycket på sex & the city.. men det är ju så bra. allt som tjejer behöver veta kan de lära sej genom att köpa en skokartong.

det är ju för bedrövligt att ingen gav mej the shoe box tidigare. (det forna utseendet på den där meningen var som följer: "det är ju för bedrövligt att jag inte hittade the shoe box tidigare." men det lät ju som om ansvaret låg i mina händer. (!)) då hade jag inte behövt göra alla dessa misstag, skapa alla dessa skandaler, levt rövare som den värsta bastardette..

eller? har jag nånsin lyckats lära av nån annans misstag? nej. av mina egna? nej. jag tror att min omedvetna lösning på alla problem är att skapa ett värre nästa gång, då verkar ju inte det tidigare så fatalt längre.

smaaart.

det är något speciellt med nyktra lördagsmornar. man behöver för det första inte vara orolig för att öppna ögonen. det är praktsikte. (hur i helvete får man till praktsikte när amn ska skriva praktiskt? snygg felstavning. den får stå kvar). man är inte brutalt jättefyllehungrig så att man tömmer kyl & skafferi innan man egentligen ens är nykter nog att stava till frukost. det är väldigt bra, inte minst för ekonomins skull. man behöver inte rota igenom handväskan för att ta reda på 1. hur många värdesaker man gett bort under nu-är-jag-för-full-för-att-ta-hand-om-det-här-stadiet & 2. hur många souvenirer man råkat fått med sej hem. (dessa kan i & för sej landa på andra ställen än i väskan, som t.ex. förra helgen då någon stal den kopiöst fula plastblomman i 42 färger från mitt trapphus & placerade den på min micro. mycket märkligt gjort). man slipper lucköppningen , vilken förvisso oftast är så förbannat rolig att man vill stifta sej själv varje gång, men den innehåller alltid ett par.. onödiga scener.

men framför allt så kan man träna en nykter lördagsmorgon. har styrketränat & gått på spin idag. det känns grymt. ska dejta paddan & sen ska jag grilla med la famille inklusive maya. sen blir det antingen fotboll med turken & toad eller grillfest för att fira fredrik's & tobbe's hemkomst. grym dag. & se på fan, nu gick solen i moln för första gången på en vecka. då kan ju till & med jag gå ut.

toad 1 till toad 2: "oh no. jag använda just ordet slappfitta inför mina chefer."
toad 2 till toad 1: "låter som om jag har lärt dej någonting iallafall. jag är så stolt."

lägg märke till hur toad 2 tar på sej ansvaret för toad 1's handling. snacka om att trotsa grundprinciperna i vår ideologi. rule number one: skyll alltid på någon annan. rule number two: skyll ALLTID på någon annan.

i fredags tänkte jag verkligen dricka lagom. eftersom det är tanken som räknas så tyckte jag att jag präktat runt nog när jag kom till skaterampen & grillfest vid parkskolan. tanken med att uppsöka ferren var egentligen att träffa maya & självklart gärna kika lite på fylleskejtin. men nån elak pojke nämnde att han inte trodde på att jag vågar dropa, så vad hade jag för val? jag hade skinny jeans & ballerina, & hade inte stått på en skate sen stan brann. typ. skulle jag kasta mej utför kanten i den största ramp jag hittills lekt i & hoppas på att överleva, eller skulle jag tömma vintetran, kasta mej utför kanten i den största ramp jag hittills lekt i & hoppas på att överleva? dum fråga. & det var den elake pojkens fel. maya's "det gör inget att du blir skitig, du får ju ändå inte ligga" lät dessutom gudomligt klokt, så jag skejtade som aldrig förr.

-så du får inte ---, --- eller ---? låter som om samhället äntligen kommit på ett sätt att gör gatorna säkrare.
det var en karl i sällskapet som var arg på mej. han sa, hör & häpna, att nästa gång han drabbas av influensa ska han slicka på ett äpple & tvinga mej att äta det. han gav mej onda blickar, snackade lite skit inför alla som var där & sysslade med diverse annan välförtjänt förnedring, men sen föreslog han plötsligt att vi skulle stifta trots omständigheterna.
-kom igen, vi är skejtare! vi lever på kanten.

-eftersom du enligt svenska lag inte får stifta ikväll så är det bäst att vi sätter på dej den här målvaktshandsken.
vilken bra idé. med jordfläckar på jeansen, en frisyr som såg lagbruten ut (lagbruten? straffstiftad?) & en enorm målvaktshandske på vänstra handen skaffade vi skjuts till marité. när vi var utanför såg jag en kille därinne som fick mej att vilja gå hem igen. han lyckas nämligen få mej att framstå som den mest tragiska människa jag nånsin träffat (obs! han får mej att framstå, inte jag). sen tyckte jag att det verkade som en dålig idé eftersom han alltid är ute & att alltid gå hem när han är det lät som en trist framtid. senare gick jag till & med fram & hejade, för ska vi sluta heja på varandra så vill jag inte vara med nåt mer. det finns antagligen andra versioner av den här historien men det är min blogg, så jag bestämmer. hans kompis sa åt mej att sätta mej & eftersom de var både roliga & hade sjukt mycket champagne så.. äh, ni fattar. sen kom det tjejer dit & jag ville sitta kvar för det kändes som om jag behövde det för att inse ting & saker, men det kändes såklart dumt eftersom de knappast ville ha mej där. tänkte resa mej men platsen vimlade av krypskyttar, utan överdrift var de överallt, & nånstans mellan "jag sitter kvar bara tills herr stolpskott där borta har gått" & "nu har de visst stängt & jag sitter fortfarande kvar" slutade jag minnas. jag minns nån sorts punktlista som rabblades upp, med egenskaper som jag inte tillhörde mej, & så minns jag att jag frågade vad som hände..

why, god? why?! fast det vet jag ju. för att jag hellre tar ett konkret "dra åt helvete, jag vill inte ha dej" än att hålla på att läsa mellan raderna. det står så smått, & jag ser så dåligt. svaret var ju inte riktigt vad som stod högst på min önskelista. han blev tydligen rädd när han började känna nåt.
får väl faktiskt ta & vara glad att han gjorde sej av med mej. för det där är vad jag kallar skitsnack, & det tycker jag inte särskilt mycket om.

blev glad när jag insåg var jag vaknade. sällskapets mor var också glad åt min högläsning ur östersundsposten som jag så hövligt delat med mej av medan jag åt frukost med henne runt sjusnåret. tyvärr minns jag det inte alls. men bilder & filmer från hemfärden i fredags natt tyder på att jag var galet glad, & som vanligt roade jag mej själv ganska rejält när lucköppning startade. det man inte vill minnas har ändå inte hänt. kinda.
bevisligen kan ingen mängd alkohol ta död på min humor: hade läst aftonbladet innan jag somnade, eller efter frukosten med frun i huset. i vilket fall som helst så hade jag hittat en läsvärd artikel som låg uppe på skärmen,  om en man i japan som konstaterat att hans mat försvann utan att han åt den. först efter att han installerat övervakningskameror upptäckte han att han hade en liten kvinna boendes i garderoben. måste erkänna att där hittade jag nån som till & med bräckt mej, för inte ens jag skulle nog nånsin komma på idén att smuggla in mej själv i en okänd mans garderob.

i lördags tänkte jag bli full. jag lyckades, men det orkar jag inte berätta om nu.
har dock ett hett tips att dela med mej av: om du vill bli av med en kille som inte förstår "jag vill inte ha med dej att göra", vilket språk du än använder eller vilka svordomar du än pyntar med, så gäller det att hitta akilleshälen. t.ex. så är det bara att säga "jag hatar katter" om du vet att karln har katt. antingen är jag briljant, eller så är killarna som raggar på mej värre än mandelspån.

måste få tillägga att jag skejtade i pumps i lördags. verkar kanske inte som den klokaste sysselsättning man kan tänka sej, men jag tycker om mina impulsiva aktioner. åtminstone vissa av dem.

nämnde jag att playtime is over?
det är dumt att sakta ner, då hinner de ikapp. krypskyttarna, ni vet. eller ni kanske inte vet.

när jag ska festa så står jag inför två val: dricka så att jag inte minns allt dumt jag gör, eller inte dricka & istället få ta skit för allt dumt jag gjort (& med tanke på att jag kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger jag varit lagom full så kanske det framgår att.. jag & lagom aldrig riktigt kommit överens). förra helgen bräckte jag mej själv, det var onödigt. eftersom jag är en så klok flicka att jag sätter in varenda öre som inte krävs till hyra & mat på mitt sparkonto, så är det alltid väldigt mycket månad kvar när pengarna är slut. ett florentinskt bälte var alltså inget alternativ för att lösa mitt lilla dilemma, så jag har tagit sista vägen ut: nykter. jag är så mycket klokare utan alkohol i kroppen, även om det definitivt har sina nackdelar. torsdag & lördag har jag varit ute med endast pepsi i kroppen & jag har haft jättetrevligt.. men det är ju tamejfan bedrövligt! fulla människor kan jag stå ut med, även om det är lite jobbigt med alla som beklagar sej för att de är tjocka eller kära eller fula eller fulla eller nyktra. osköna skor kan jag stå ut med, även om det är ganska temptin att sänka en jäger eller två eftersom man vet att det går över då. jag dansar till & med, det lär ju knappast se bättre ut när jag är full ändå. & värre saker än att dansa dåligt har jag lyckats utföra. men krypskyttarna, jeez..

ah, nu inser jag plötsligt varför jag kände igen den där stamkunden första gången han kom in på ica. han är ju dörrvakt, & han har ju faktiskt slängt ut mej från news en gång. "hej! absolut, allt är fint. själv då?
ja just, sist jag var här blev jag sådär jag-ska-ge-bort-alla-mina-värdesaker-så-att-jag-kan-skylla-på-nån-annan-när-de-försvinner-full, & där står barkillen som tog hand om mitt kort hela kvällen. sist jag såg honom stod han nedanför ett bord som jag dansade på. "tja, allt bra?"
varför i hela friden gick den där killen fram & la armen runt midjan på mej, & varför har han envisats med att röra mej varje gång han går förbi, & varför ler han sådär konstigt varje gång han ser mej? nästa gång ska jag fråga vem fan han är.. nej, det ska jag inte göra. för det har jag redan gjort en gång. & då blev han ganska arg för att jag inte visste. med all rätt.
"nejmen hej! hur är det med dej? vad kul att se dej." inte. god damn, vad ful du har blivit. sådär såg du väl inte ut förut? hoppas jag..
den där killen känner jag igen. & han känner igen mej. varför? tänk, matilda, tänk. ja just! hans allra käraste stamkund var ju mitt sällskap under fyllekäkandet förra helgen. gratis kebab. ändå skulle jag sitta på salladsdisken & försöka övertala honom att baka pizza mitt i natten. inte pinsamt. valet av sällskap var ju i & för sej kopiöst mycket mer pinsamt. lämna platsen innan han hinner komma på vem du är. nu.
& där är ju han. hoppas att han sov tungt sist jag såg honom.

torsdag kväll avklarad.

"hej matilda. varför svarar du inte på smsen?" ah..! bränn på, för allt vad du är värd!
nej, nej, nej. varför är han här ikväll? kan jag inte få ha roligt? "hej!" med lite retuschering hade mitt leendet kammat hem miljoner i en tandkrämsreklam.
oh herregud, här går jag nykter på en fjortisfest för att slippa riskera förra-helgen-deja vus. vad i hela friden tänkte den där karln när han gick hit?
nej! hann han se mej, eller hinner jag krabba iväg? "tja snygging. hur är det? får jag bjuda på en drink?" nej, verkligen inte. du är kanske det äckligaste & otäckaste som går löst i den här stan. "nej, tack. jag är nykter." "men jag kan väl få göra dej full? så kan vi ha roligt sen.." ha. haha. ha. jättegärna, du kan väl bjuda med din kompis också, han som har ljugit ihop att han har legat med mej. härligare killar..
"du, din kille har stått & dansat med den där bruden jättelänge nu.." tur för honom att vi bara är kompisar. & tack för att du är tredje personen ikväll som tror att jag är tillsammans med en kille som har raggat på hälften av alla tjejer som är här inne ikväll. det känns bra att jag ser så respektingivande & klok ut.
"nejmen lilltilda, tja!" åh, vad bra. då var vi alla samlade. ringer vi RFSU så får vi säkert en gratis föreläsning här & nu.

precis innan jag skulle lämna marité fick jag nästan stryk av min kära vän linn, & sen grävde en stilettklacksbärande kvinna två hål i min fot. ändå var jag ganska nöjd när jag haltade hem i lördags. jag har hunnit med kollosalt mycket sjuka saker i mitt 20åriga liv, & jag har dessutom hunnit inse att jag fått nog. nu ska jag bara få mej själv att inse det efter intag av alkoholhaltiga drycker också.

jag är väldigt allergisk mot penicillin. det är negativt. gah, vilken soppa.


varför säger man "sleep tight"? vadå sov trångt? det är ju en riktigt otrevlig fras. vem fan vill sova trångt? ge mej en 180cms hästens, tack. fast de kanske syftar på att man ska undvika att spreta med sina kroppsdelar när man ligger i en säng. det är ett hett tips. synd att jag inte listade ut innebörden av det lite tidigare.

sov trångt.

den här staden har ungefär en triljon matbutiker. i en av dem jobbar jag.
i den här staden bor ungefär 60 000 människor. av dem så finns det en (1) (one) (une) (uno) människa som jag absolut inte vill ska besöka min matbutik.
otippat.
trängre situation, som toad skulle sagt.
det sjuka är att jag verkade helt obrydd. en sån där vanlig människa hade antagligen grävt ner sej i rena skammen. eller åtminstone blivit generad, fått ökad puls, handsvett, fumlat med sedlarna, sänkt blicken.. nånting! men icke.
-tjena. allt bra?
lika klämkäck som vanligt. snacka om van vid att försätta sej själv i.. trånga situationer.

-det är fan inte roligt längre. eller alltså, det är det ju, men det skulle kännas mycket bättre om det var någon annan som gjorde det roliga, så att jag bara fick skratta åt det.
-jo, men du vet ju hur det ligger till. är det ingen annan som roar en, så får man göra det själv.
-mm. det är väl själva fan.


jag & jon skulle se film igår, men han somnade innan vi ens satt på tvn. uttråkad & ensam som jag var blev jag ganska glad när det ringde en försäljare (eller en fejkförsäljare, jag har inte riktigt lyckats lista ut det än) från comhem som jag kunde umgås lite med. jag var jättetrevlig, han med. men hans argument var kopiöst dåliga, så efter ett par tio minuter erkände han sej besegrad & kastade in handduken.
-fan, matilda. jag kan inte göra det här längre.
-va? men du är ju telefonförsäljare!
-ja, jo.. alltså om du var intresserad av hemtelefon & bättre bild på tvn så hade jag kunnat fixa det till ett bra pris, men du har ju rätt.. det är ju onödigt om man bara ringer mobil & inte ser på tv. vad har du gjort annars idag då? haft en bra dag?

hade jag inte bestämt mej för att bli revirginised så hade det varit ett ypperligt tillfälle för lurstiftning. förutom att jon låg i min säng.

charlotte i sex & the city säger att man blir återoskuldad om man inte har sex på ett år. jag & caroline vägde oskuldsfördelar mot oskuldsnackdelar väldigt länge igår. jag minns inte ett dyft om vad vi kom fram till, & jag tror att det är lika bra. men såhär spontant känns det som en väldigt bra idé.

lisa berättar just nu att de skaffar kids på svt.
"det här är din dotter. tror jag."
precis vad jag skulle vilja att min tjej sa om jag var nybliven pappa.
klockrent.

"Actually, it only takes one drink to get me loaded. Trouble is, I can't remember if it's the thirteenth or fourteenth."

George Burn

mycket tjurbajs om kärlek på sistone. blodigt ointressant. jag har fortfarande inte lyckats lista ut varför robin vill ha maid marian, men jag varken kan eller vill bli som henne så egentligen ger jag inte en råttas rumpa. förresten är ju robin en tecknad räv, så det är väl kanske dags att inse att vi inte är varandras kopp av te.

oj. kom jag precis över min drömman sedan 14 år tillbaka, bara sådär? excitin.

igår blev jag kallad "prinsessan på matmästar'n" av en av våra förståndshandikappade stammisar. jag har inte blivit så glad över en komplimang sen en blind man i dartford sa att jag var vacker.

kan det inte hända nåt spännande?!
vi kan väl råna någon, bygga en båt, cykla till malmköping? jag kanske ska gifta mej? ingen genomdålig idé. hittade en jättemysig morgonrock i sundsvall förra veckan. jag har alltid velat ha en morgonrock, men har man morgonrock så ska man ju även ha man & villa på landet. jag fick ju faktiskt inte mindre än två giftermålserbjudanden förra veckan. inte särskilt romantiska frierier, men man får väl sänka ribban lite så att de inte hinner sälja slut på rocken innan man hasar down the aisle. (insåg just att jag inte har den blekaste om vad aisle heter på svenska. heja mej). diskuterade till & med den ena karln med mamma. jag nämnde att det kändes praktiskt att gifta mej med honom, jag menar jag kommer ju bra överens med hans mamma, jag vet vilka traumatiska barndomsupplevelser som ledde till att han slutade äta sugrörsbär & jag sover som törnrosa med honom. kärlek tror jag att många par klarar sej utan & stifta kan man väl göra med nån annan. mor tyckte att praktiskt var ett svagt argument & dessutom trodde hon inte på mej varken som gift-bara-för-att eller som otrogen. jag tror att hon har rätt. jag tror att vi hoppar giftermålet.

äh, jag åker till turkiet istället.